Sommarn är ju snart slut!

Hej!

Ja, jag vet... det var som vanligt länge sen och den här gången har jag nog varit bort ifrån bloggen
lite väl länge.

Blev faktiskt själv chockad när jag såg att senaste inlägget var ifrån februari. 
Det har ju hänt en hel del sen sist och det är omöjligt att få med allt i ett inlägg.
Så jag tänker att jag hoppar det som har varit och gå på det som händer just nu.

Jag följer Nevnarien på instagram och den kvinnan kan verkligen inspirera mig.
Jag har upptäckt att hon och jag har väldigt mycket samma intressen och det gör ju saken inte alltid
bättre. Hon ger mig hela tiden nya spratt i huvudet. Som nu tex... jag har sen hon gjorde ett inlägg
om ett fotofilter ifrån Nisi (nisi black mist) gått och funderat på det där filtret.
Så igår tyckte jag faktiskt att jag kunde få unna mig det. Jag har gått igenom så mycket tråkiga
saker privat det senaste året. Sen hoppas jag att det kan få mig att komma igång igen med fotograferandet. Så jag beställde Nisi black mist 1/4 ifrån cyberphoto. 

Och som ett brev på posten fick jag feeling och tog faktiskt fram kameran med mitt "nya" objektiv
som jag inte har använt så mycket för jag känner mig begränsad med brännvidden.... fram till årets semester. När jag satt vid Robins mammas sommarstuga och lekte med objektivet medans Robin fiskade. Då upptäckte jag en funktion som jag missat tidigare. Så nu kan jag använda detta objektiv 
i min vardag på ett helt annat sätt. Det fanns tydligen två inställningar på brännvidden (1.6m och 0.9m) Lycka! Eftersom det är begränsat med storlekar på dessa filter så
fanns det bara rätt storlek till mitt Canon EF 135mm
... och eftersom jag nu kan använda denna lins mer så var det motiverat att köpa filtret.

Nu kom jag ifrån det jag skulle skriva... Jo jag fick feeling och tog med mig kameran ut för
att ta lite porträttbilder. Inte för att man ser så jäkla bra ut, men jag är ju jag... vad kan man göra.
Som vanligt drabbas jag av den där feelingen precis innan solen ska ta och gå ner, men det är också
då det är som mest magiskt att fotografera.

Jag hoppas sommaren kan hålla sig kvar ett tag till så jag hinner provköra filtret en hel del.
Lite regn skulle dock vara väldigt uppskattat.

 

När snön kom

Välkomna in i värmen.
Snön kom den här veckan tillslut, inte för att jag är ett stort fan av snöfall.
Däremot gillar jag när snön får ligga stilla utan att smälta bort och utan en massa
snöstormar som hela tiden innebär att man måste skotta sig fram precis över allt.

Däremot gillar jag December, månaden som tillåter en att baka allt det goda som hör
julen till. Pyssla och göra det så varmt och mysigt i sitt hem.
Det har blivit så mycket roligare med sånt sen vi flyttade in i vårt hem.
Nu känns det som att det är lönt att försöka göra sitt hem fint, huset vi hyrde innan var
i stort renoveringsbehov och inte särskilt mysigt. Inte ens när man försökte, men det blev så klart
bättre. Idag på min lediga dag har jag tagit det lugnt. Kollat på julfilmen "A timeless christmas"
Den är riktigt mysig, så mysig att jag tjuvtittar på den igen medans jag skriver detta.

Jag han springa ut och ta några porträttbilder i kölden, och även redigera och uppdatera min
profilbild på instagram. 
För en stund sen slängde jag ihop ett gäng saffransnittar dessutom.
Recept taget ur Fredrik Nyléns nya bok, "Baka till Jul". Så goda och enkla att göra.

Nu ska jag fortsätta dagen i samma lugna anda och njuta av värmen innan det är dags
för helgjobb i morgon. 

 

Tuff period

 Den här veckan som har varit, har varit riktigt jobbig.
Jag känner mig ändå stolt som har tagit mig igenom den så pass bra och Robin dessutom.

Jag har fört allt det som händer i en egen privat dagbok. Så även om jag inte skriver av mig här,
så kan jag skriva ner min tankar och historier där. För skrift har alltid varit en del av min terapi-hjälpmedel. Jag har lättare att hantera och greppa saker om jag får skriva ner det, och sen
läsa igenom det flera gånger. Ibland känns det lättare också när man gör det där även andra kan
läsa det. Men detta håller jag lite för mig själv tills vidare.

Idag är jag i alla fall ledig efter gårdagens jobbigheter. Hade tänkt gå en långpromenad med 
Glenn och Paxa men kom bara en bit och så började jag känna mig lite dålig. Typ yrslig och
supertrött. Hade dessutom tänkt åka en sväng för att fotografera lite porträtt för lite roliga
redigeringar, men den tanken gav jag upp i samma veva som det inte gick som jag ville med
promenaden. Däremot tog jag fram kameran hemma i stället och fotograferade det ni se i inlägget.
Två bilder som jag lagt ihop. Den är inte hundraprocentig, men jag tänker att träning ge färdighet.
Sen var det länge sen jag höll på med redigering nu. Tänkte försöka ändra på det.
Har några idéer på vad jag vill göra. Hoppas på att jag kan ta tag i det bara. 

Hoppas ni mår bra... Snart är det jul. Det är ju kul :)

Fotojobb

 Tjoho!

Nu har man gjort sin första vecka på semestern. Vilket är otroligt skönt, samtidigt kan jag 
inte påstå att våran semester är särskilt avkopplande. Varenda stund som det inte regnar, ägnas åt målning. Vi har kommit mer än halvvägs nu. Vilket får en att känna hopp om att bli klara någon gång.
 Jag har stora planer på hur vi ska fira när väl den dagen kommer.
Förhoppningsvis redan i morgon, men det är nog rent praktiskt omöjligt. För att det ska kunna ske behövs det ett helt team ompalomper och en massa stegar.

Det är tur att jag ändå på något konstigt vis finner målandet rätt så terapeutiskt.
Tiden springer iväg och jag tycker inte att det är allt för tråkigt.

Det är tur ändå att vi har fått en del ofrivillig ledighet från målandet. Har ju småregnat till och från.
I fredags bland annat, då fick jag tid pga regnet att åka och köpa mig en ny dator.
Har ju inte haft en fullt fungerande dator på ca 2 år. Blev en laptop tillslut efter mycket om och men.
Det var tanken på min första egna dator som fick mig att välja det tillslut.
Att kunna sitta var som helst i huset och jobba, så himla skönt.
Plus att chansen att Robin låter bli min dator blir mycket större, det räcker med att jag segar ner den.

Efter shoppingrundan som slutade något dyrare än vad jag hade räknat med, så stack jag iväg mot
östrasidan för bröllopsfotografering. Regnet var i luften och jag bad till vädergudinnan att 
låta regnet vänta i alla fall 2 timmar. Vilken jäkla tur vi hade, hon lyssnade, och vi kunde utan 
problem fotografera utan att bli störda. När vi väl skulle avsluta så kom det någon droppe.
Snacka om att jag var en lycklig fotograf då. Ljuset hade varit toppen att fotografera i och så 
kommer regnet när man var klar. Topnotch!

Nu har jag äntligen redigerat klart Fias graviditetsfoton och jag ska försöka ta tag i
bröllopsbilderna imorgon kväll, om jag får någon ledig tid då. Vilket jag nog inte får när jag tänker 
efter.

Bjuder på två bilder ifrån mina senaste uppdrag. Kan hända att det är dom enda för i år också,
hittills.

Redigeringsdag

Idag är jag ledig efter att ha jobbat helgen. Känns skönt.
Tanken var att jag skulle plantera mina Dahlior i rabatten idag, men så såg jag att
det kommer bli kallt i veckan. Så jag väntar med det en stund till.
Dom börjar bli stora nu kan jag lova.

I stället tog jag mig tid till att i stället försöka redigera klart min kära vän M:s
graviditetsbilder. Vilket jag bara för en stund sen blev klar med. Nu sitter jag
och funderar på om jag ska ge mig på andra halvan av deras bröllopsbilder sen 2 år tillbaka.
Jag var inte anlitad som fotograf utan bara en gäst som fotograferade lite utöver.
Dom fick för länge sen ena halvan av bilderna, nu kände jag kanske att det var dags att fixa
den sista. Det känns bara inte så kul att pilla med sånt när datorn segar för en hela tiden.
Mitt tålamod har hållit rätt länge som det är nu.
Kanske senare idag.
Behöver rasta mig en stund.

Lagfart

Igår fick jag brevet som talade om att tomt/lagfart står på oss. Vilken härlig känsla!

Nu är det bara till att fokusera mot målet, oj vad det närmar sig.

Jag har gjort mitt sjätte morgonpass på raken nu och skulle egentligen gå och lägga mig innan

kvällspasset... Men så kom jag på att jag ville skriva ner just den första meningen.

Bara för att verkligen förstå att det hänt.

- Det händer!

Nog för att det är ett år kvar nu garanterat innan huset står där, vi står där.

Men ändå, vi är mycket närmre nu än för ett år sen.

Det är liksom... greppbart?

Jag är supertrött som sagt, och det med rätta, och inte blir man piggare av att tänka på allt hårt

arbete som återstår det här året. Men jag är nöjd, jag är verkligen det.

"En dag i taget" är ett måtto som jag slaviskt följt genom hela det här året, hittills.

Inget måtto har någonsin fått mig att truga på så som det. Vilket får mig att faktiskt njuta lite

även om kroppen skriker. Det finns ett litet slut på allt, till och med för mina fötter som sen början

av sommaren har skrikit av smärta... i och för sig gör dom det fortfarande, men ni förstår vad

jag menar.

Bjuder på lite bilder ifrån häromdagen.

Ljuva sommarkvällar

Det har varit så varmt dom senaste dagarna så att man nästan tror att man ska svettas bort.
Kvällarna däremot, dom har varit alldeles underbara.
Så idag tog jag friheten att åka ner till min favoritplats och fotografera porträttbilder bara för
att det var så länge sen jag fick leka ordentligt med kameran.

Igår var jag på Mary Kay party hos min vän E, och jag fick en liten nytändning på att försöka
vårda mitt yttre lite. Jag har dessutom dom senaste månaderna fått hem ett paket varje månad
från Glossybox. Nu har jag sagt upp det, men sista boxen innehöll en dyr och lyxig palett
med ögonskuggor i bruna och orangea toner. Älskar den!
Så igår när vi hade lite party fick vi även lära oss lite enkla grunder att lägga ögonskugga.
Så ikväll lekte jag lite med min fina palett och tycker faktiskt att jag blev ursnygg.

Det tråkiga att sminka sig är att min kära sambo blir ju alltid totalt chockad när han ser mig i
något annat än mascara. Läppstift har han börjat lära sig att hantera, men ögonskugga... nej.
Jag hade i fredags när vi skulle åka till Zorbas tagit på lite ögonskugga.
Först märkte han inget, men i bilen precis innan vi skulle parkera i stan då tittar han på mig och
hajade till.
- Woow, har du sminkat dig? Du är alldeles målad runt ögonen!
- Ja, tycker du inte att det blir fint?
- ..... Som en bäverdamm i solnedgången (typ något sånt sa han, typisk kommentar från hans sida).
 Men du vet ju att jag tycker du är snygg som du är.
- Ja, men du tycker ju att Nicki Amini är supersnygg, och hon är rejält sminkad. Varför kan jag
inte också få vara snygg i smink också? Sa jag lite lätt road.

Sen la han ner det. Han tyckte i alla fall inte det var fult, inte med en kommentar som "en
bäverdamm i solnedgång". Vilket jag kan tänka mig är väldigt rofullt och vackert att se.

Nu ska jag ta mig lite te innan jag ska göra mig i ordning för natten.
I morgon går jag på mitt fjärde morgonpass på raken, utav 7. Känner att man börjar bli
helt slut nu, och då ska jag ha hela helgen också. Det är bara till att hålla ut.
God natt på er

En underbar helg

I fredags var jag och Robin och hälsade på en av mina bästa vänner.
Vi hade inte setts på väldigt länge och hade så mycket att prata om.
Som planerat tog jag även lite bilder på den lilla (?) familjen. Herrn i familjen ville inte vara med.
Tack så mycket Sabine för att vi får vara delaktiga i era liv.
Du har dessutom helt underbara döttrar. Charmade ihjäl både mig och Robin.

Annars i helgen har det grillats, byggts på hönshuset och jag har börjat läsa på en ny serie.
I veckan tittade jag klart på tv serien Shadowhunters på netflix. Gillade den serien skarpt,
och dessutom är den baserad på bokserien Imortal instuments. 
Har nästan läst slut på första boken efter 5 dagar, och jag kan säga att tv serien följer absolut inte
böckerna. Som tur var såg jag ju serien först innan jag började läsa serien, så jag vågar ändå
vara öppen och tycka om båda tolkningarna av historien.

Nu är det läggdags.
God natt

Min lilla fredag so far

Vaknade idag alldeles för tidigt mot vad jag behövde.
Mimmo höll på och pep fram och tillbaka i sovrummet och tillslut fick jag släppa ut henne,
och så fick jag ta in henne och så började allt om igen efter en stund.
Antagligen ville hon följa med husse ut, det brukar ju vara den normala morgonrutinen.
Tillslut fick jag ge upp. Man ska ju egentligen inte ge med sig, men när hon hade varit tyst ett tag
så klev jag upp.
Tog tag i diskberget som inte hade försvunnit under natten och slängde in en tvätt i tvättmaskinen.
Det är en sån befrielse ibland att få bort all bråte man har i huset. Känns som man kan koppla av
bättre när allt är hyfsat rent (kan aldrig bli helt rent när man har 5 hundar i huset).

Så nu har jag suttit framför datorn en längre stund och fört över bilder och redigerat.
Det kändes som att jag behövde ta en paus nu. Efter detta inlägg är klart ska jag ta pappas
pickup och lämna tillbaka den där hemma, för att sen hämta Paxa efter den spontana
pyjamaspartyt hos mina föräldrar.
Tänkte att hon och jag skulle gå en promenad med Mimmo bort till Gråborg och hem.
Vilket är en jäkla bra bit att gå, så jag hoppas Mimmo orkar.

Annars den senaste tiden har detta hänt.

I lördags anordnade jag och ett gäng underbara tjejer en baby shower för Elin.
Elin hade ingen aning om detta. Jag sa redan i våras att vi skulle anordna en sådan i september åt
henne, och för en månad sen började vi planera lite mer intensivt.

Stora frågan var bara hur vi skulle lura ut henne utan att hon skulle tacka nej, och utan att
behöva avslöja våran "ondskefulla" plan. Så jag drog en liten vit lögn. Jag ljuger typ aldrig,
men luras det är jag duktig på när jag behöver. Så jag frågade henne om hon ville ta sin
gravidfotografering den 8:de september, och att jag kunde hämta upp henne och Peter för att
sen åka till Malin (där vi skulle ha baby showern). Malin hade sen en tidigare fotografering sagt
att hon ville vara med och hjälpa vid gravidfotograferingen. Så allt blev så himla naturligt
när jag väl skulle lura ihop denna historia.

Tillslut avslöjade jag planen för Peter (morgonen innan partyt). Vi kom fram till att dom själva
skulle åka till Malin. Så att jag kunde vara hos Malin redan när dom kom.
Elins mamma skrämde upp mig med att säga att Elin hade sett framemot fotograferingen,
och att hon hade varit lite ledsen när hon själv inte fick välja plats och dag.
Efter den inputen blev jag nästan hypernervös. Tänk om Elin med sina värsting-gravidhormoner
skulle bli rasande på mig/oss?
Så när hon och Peter vandrar upp mot huset (vi kunde se det genom dubbeldörrarnas glasrutor)
så blev ju spänningen olidlig. Sen kliver dom in och Så långt hade Elin nog inte fattat något.
Det tog nog 10 minuter för henne att förstå vad det hela gällde.

Överraskningen gick över förväntat och reaktionen blev vad vi hade hoppats.
Hon var helt enkelt mållös. Jag hade varit lite orolig att Peter skulle avslöja oss långt innan med sitt
"spjuvergrin" som han har tendens till att göra när något väldigt roligt är på gång,
men Elin hade i så fall inte märkt det som tur var.
Resten av dag blev toppen. Hur mycket mat och godsaker som helst och en massa prata mer
än lekar. Vilket funkade bra för oss allihop tror jag.

Fina/söta presenter fick hon också. Av mig fick hon en amningskudde som jag hade sytt ihop.
(Tror jag nämnde om ett hemligt projekt i något tidigare inlägg). Vilket jag hoppas hon kommer
att gilla och få mycket användning av. Dessutom fick hon en helt oplanerad present till.
Jag hade nämligen gått in på Cervera någon dag tidigare för att kolla efter en ordentlig temugg.
I stället hade jag som vanligt fastnat bland muminmuggarna. Där hittade jag en supersöt matservis
för barn (i plast så klart) med muminmotiv! Det kändes att det var kvalité och den hade såna
praktiska funktioner så jag kunde inte låta bli. Jag köpte även den till henne. Den kostade skjortan
eftersom jag inte hade budget till den egentligen, men det var ju mumin på den. Tänkte att den håller
genom många år och barn.
Så den fick följa med mig hem. Jag tror att hon blev glad för den. Inte för att hon kommer ha
användningen utav den den närmsta tiden, men tiden går ju fort. Om ett år kanske den används.

Det blev ett långt inlägg, men så blir det när man inte uppdaterar i tid.
Nu ska jag äntligen bege mig på promenad. Ha det bäst!

Helg

Jag har haft en sån mysig helg igen.
I fredags ägnade jag mycket tid åt att fundera på vad jag skulle göra för efterrätt,
vi skulle nämligen till herr och fru Lundqvist på kräftkalas, och jag hade tagit på mig att fixa
efterrätt. Vad det blev för något såg/ser ni i förra inlägget.
Vi hade en jättetrevlig kväll med vårat lilla gäng, hela 8 personer. Massa god plockmat.
Robin och jag är sällan bjudna till folk, så vi älskar verkligen när vi får vara med i gänget.
Har många gånger velat bjuda över folk men som sagt, vi skäms lite över huset vi bor i.

Lördagen jobbade jag lite och firade mammas 50 årsdag på kvällen.
Ännu mer god mat och tårta på det. Den här helgen har jag verkligen inte tagit det lugnt med
maten alltså.

Denna söndag planerar jag renoveringen av familjens vardagsrum hemma på gården.
Mamma har länge velat renovera upp vardagsrummet men dom har ju själva aldrig tid.
Så nu när hon fick en ursnygg tavla i 50-års present måste hon få hänga upp den i ett minst lika
snyggt vardagsrum. Det ska syster och jag försöka fixa i alla fall.
Så i morgon efter jobbet blir det till att shoppa. Tänker först måla om taket som just nu är i furu,
sen lister och sen river vi tapeterna. Så taggad!

Fullsmockad helg

Den här helgen har det hänt en hel del, och jag vet helt ärligt inte hur jag lyckats få ihop det.
Igår umgicks jag med några av mina kära vänner från hebo-tiden.
Magnus och Oskar, plus Oskars sambos bror. Hur trevligt som helst. Så skönt att få skratta
så mycket som jag gjorde igår. Dessa grabbar tillsammans är en ren komedi.
Att killar kunde ha så vild fantasi har jag aldrig varit med om. Tack grabbar!
Vi åt lunch på Thai silk, hjälpte Magnus att hitta en vår/sommarjacka och tog sedan en fika
på Fiesta. Jag lyckades faktiskt vara så duktig att jag stod emot att köpa en godsak på fiesta.
Åt ju trots allt efterrätts-buffe på thai silk. Jag nöjde mig helt enkelt med te.

Vi lämnade av Mange på tåget och gick sedan mot Oskars kvarter. Fick hänga med upp för att
se hur han bodde i lägenheten. Så jäkla tjusigt allså! Det var som att gå in i en inredningstidning.
Lite avis blide man ju. Vi lyssnade på musik och pratade sen var jag tvungen att åka hemåt,
till hundarna och för att hinna umgås med Robin något.

Jag är så tacksam över att ha så många fina vänner. Det är ofta jag skulle vilja slänga ur mig
vad jag känner för er. Utan er skulle jag inte vara den samma.

Ledig helg

Den här helgen har jag varit helt ledig. Så skönt men så seg man blir.
Igår var jag som vanligt på lördags Tabatan, gick en promenad med Paxa och Becca.
Städade, plockade och snyggade till i huset. Unnade mig lite pannacotta till efterrätt på kvällen.
En lite smalare variant.
Idag har Robin och jag snyggat till lite ute vid garageporten. Jag har mockat ur Snobbens/Beccas
hundgård. Allt ligger just nu i en hög men jag sa till Robin att vi behövde skaffa oss en skottkärra
så jag kan frakta bort all sket och annat sket på ett enklare och mer praktiskt sätt, än att kasta det över huvudet och över hundgården. Känns inte så fräscht när vinden tar tag i det man kastar och hälften
hamnar på en själv, typ.
Så det skulle han införskaffa idag efter att han har varit iväg och röjt i skogen på fastlandet.

Jag kom precis hem ifrån en långpromenad med Paxa. Idag blev det lite över 6 km.
Är helt slut nu i huvudet. Försökte redigera lite bilder på Ann (börjar närma mig slutet)
men datorn segar lite för mycket idag. Lyckades redigera 10 bilder i alla fall.
Nästa helg ska jag eventuellt fotografera min Mary Kay konsulent som väntar barn, och då
vill jag inte ha gamla projekt kvar. Så ska försöka speeda upp med redigeringen, ta tag i att verkligen.
Sen ser jag verkligen fram emot lördag, för då kommer jag få träffa mina kära vänner Magnus
och Oskar. Det var så länge sen nu.

Nä, nu ska jag gå och ta mig lite frukt och sätta mig framför tv:en.
Är verkligen helt slut över att vara ledig.

Sportväskan

Jag skulle fotografera lite som sagt, hinner inte ta så många bilder fören Iphonen dör.
Nyladdad men köldskadad uppenbarligen. Försökte starta upp den och den gick igång, men den dog
lika fort som den vaknade till liv. Jaha, inte så mycket att göra. Fick nöja med dom bilderna jag fick
helt enkelt. Jäkla Iphone.... tål inte kyla och nu funkar den minsann utan problem. Suck.

Var sedan på Kupan och kollade lite på jackorna men kom fram till att det var inget för mig.
Stack iväg till Bil elfirman och skaffade en glödlampa till mitt ena bakljus, men då visade det
sig att lampan helt plötsligt lös som den skulle. Det har den inte gjort på evigheter!
Han hjälpte mig ändå byta ut glödlampan och så var ett gammalt i- landsproblem fixat.

Nu ska jag äntligen ta lite "lunch". Kanske sätta mig under en varm filt och kolla på film.
Ikväll ska vi fira min kära farfar som fyller hela 88 år. Smörgåstårta har jag hört att det ska bli.
Kommer vara less på smörgåstårta efter dom närmsta 7 dagarna. Smörgåstårta på årsmötet på
tisdag och smörgåstårta på onsdag när en jaktkompis till Robin fyller år.
Vilken kommer vara godast må tro?

Livets små dilemman

Hejhopp!

Denna dag känns rätt jobbig... vet inte riktigt vart jag ska börja.
Jag hade tänkt åka och gymma idag men än så länge har jag inte kommit iväg.
Har ett paket på posten som behöver hämtas ut och dom där jackorna jag pratade om häromdagen
har jag fortfarande inte gått in för att kolla på.
Dessutom är jag sugen på att fotografera lite porträtt i hamnen med fokus på min nya rymliga
gymväska (som är i paketet på posten).
Samtidigt vill jag hinna gå en promenad med Paxa. Ja det är väl egentligen bara till att börja i ena
hörnet och arbeta sig framåt.

Har väntat på att mamma ska höra av sig om hon ska med till gymmet. Ännu har hon inte hört
av sig. Fast egentligen gör det väl inget. Hade tänkt hinna med gymmet i morgon efter mjölkningen.
Gå ett tabata pass, jag har ju tydligen lovat Martin (ledaren) det. Så behöver ju inte träna idag också.
Vilodag alltså.

Nästa vecka är det sista veckan innan Robin åker iväg uppåt landet för att jobba.
Sen är han borta söndagkväll - torsdagskväll i 1½ månad. Vilket kommer innebära mer chans till att
träna. Jippi! Dessutom får jag lägga upp kosten själv, hurra!
Så min plan är att försöka gå ner lite när han är borta. Något som faktiskt är väldigt svårt när
han är hemma eftersom han hela tiden kommer med kommentarer som gör att jag i slutändan
äter det jag inte hade tänkt äta från början. Nu kan jag göra lite mer soppor, äta lite mer sallad.
Göra lite enklare mat, typ som omelett, nudelwook, pajer och våfflor.

Sen kan jag äta det innan träningen i stället för efter träning. Har jag i för sig kunnat innan också.
Det blir ju inte att man gör det bara för att man inte vill laga mat innan alla är hemma.
Man vet ju sällan hur länge han jobbar. När jag bara behöver tänka på mat till mig själv är
det lättare att lägga upp tiden. Kommer så klart sakna mig kära. Hoppas att tiden går fort
och att hundarna som jag nu kommer få lov att ta hand om själv, sköter sig.

Nä, nu har det börjat snöa igen. Typiskt. Asch jag åker väl ner till "stan" för att göra mina ärenden.
Sen drar jag väl hem till Paxa.

Kram på er!
                                                 

FotoLördag

I lördags fick jag äran att fotografera denna snygging.
Vi hade verkligen tur med vädret och solen till och med tittade in för en snabbvisit.
Amira (hästen) vill inte vara med oss i början utan strosade runt på sitt håll.
Jag hade väl ingen direkt plan inför denna fotografering utan ville bara komma in i rytmen
igen. Lite ringrostig är man allt kan jag säga. Sen är det inte enkelt när man har en helt ny
kamera och inte har hunnit komma in i den ännu, men jag vill tro att jag ändå skötte mig bra.

Läxa till nästa gång.

Försök hjälpa med poser och ansiktsuttryck. Åååterigen, våga gå närmre modellen.
Våga ta detaljbilder. Hår, fingrar, smycken, kläder m.m. Jag har haft en tendens att gå längre
ifrån modellen på senare år. Jag som mer eller mindre alltid var väldigt nära förut.
Jag måste bli bättre helt enkelt på att våga ta utrymme.Bli mer hänsynslös eller vad man kan
kallar det...

Den här veckan har börjat med att jag har bakat semlor och tränat lite.
Tanken var att jag skulle träna lite idag också, fast hemma. Tyvärr fastnade jag framför den
grymt äckliga fortsättningen av Maze runner. Alltså vid några tillfällen funderade jag på att
kasta ut DVD:n. Så äckligt obehaglig var den. Jag lyckades dock att se klart på den och
jag känner mig bara mer och mer förvirrad. Stackarna får ju bara börja om hela tiden och alltid
samma motgångar. Jag tror mig dock förstå lite utav dilemmat i filmen.
Det är inte lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel när man söker efter ett botemedel.
Gäller ju även i verkliga livet. Hur långt kan man gå utan att tillvägagångssättet anses omänskligt?
När det gäller den här filmen (jag har inte läst böckerna) så tror jag dock att botemedlet är närmre
än dom alla tror. Bara en känsla jag har. Det känns som om dom har målat in sig i ett hörn utan
att se den lilla fläck dom har missat på vägen dit (om nu någon förstod vad jag menade).

Nu går den sista filmen på bio och ja.... ska man se den?

Träningspass och godis, bra kombination

Jag köpte mig ett par nya joggingskor i söndags. Dom kostade lite mer än vad jag hade tänkt
mig men sen var det också 20 eller 25% rabatt på ett helt köpt. Jag blev rekommenderad att ta en
halv storlek större och det gjorde jag. Fick en springgaranti på 30 dagar. Vilket innebar att om det
inte funkade kunde jag byta ut dom. Provade dom i onsdags och tyckte inte alls om dom efter passet.
Mina ben var alldeles trötta och tunga i dom skorna... redan efter 10 minuter på rullbandet.
Så idag följde jag med mamma och syster in till stan för att byta till en annan storlek.

Dagens träningspass blev sen promenad på rullbandet i 53 minuter (Syrran hade inte lust att vänta på
mig 7 minuter till). Vilken skillnad det var på skon helt plötsligt! Jag gick nästan en timme på moln och hade lika mycket energi kvar efteråt. Att en halv storlek kan göra så mycket!
Sen blev det även lite styrka i form av TRX rodd, benpress, bröst fly och sen ville Malin
inte gymma mer. Jag hade gärna gjort lite till, men sånt är livet ibland.
Jag tycker det är tråkigt att träna, men jag känner mig alltid nöjd med mig själv efteråt.
Jag tycker ändå att det har gett mig lite resultat kroppsligt, och det är den stora motivationen.

Efter passet ville Malin att vi skulle handla till att baka macrones. Så vi stannade på
kvantum innan vi åkte hem. Onyttig som man är köpte man ju en liten påse godis.
Det kan ju alltid komma någon häxa eller vampyr.... vem vet, kanske ett spöke.
Då måste man ju vara väl förberedd...*smask smask* ;)
Macronerna ska vi försöka göra i morgon.

Nähe, om man skulle ta och duscha av sig lite kanske....
Trevlig halloween på er!

Ledig måndag

Idag tog jag och rastade min kamera. Det var ju ett bra tag sen, men det är som vanligt svårt att
få till en perfekt bild. Blev inte så många bilder. Jag valde en lugn plats (trodde jag) och hade mer eller mindre börjat att fotografera tills vägen inte längre var lugn. Pappa kommer på 4-hjulingen.
Som ett fån står man där finklädd och fotograferar. Hade ju hoppats vara i fred.
Hinner knappt rigga upp allt igen fören jag hör traktorn komma mot mitt håll.
Blev till att rigga ner allt och flytta på sig. Dom hade visst bestämt sig för att flytta hem kalvkorna
och kvigorna i "grushålan" vilket innebar att den vägen inte skulle vara lugn idag inte.
Jag packade ihop allt igen i bilen och drog i stället hem.
Jag kunde inte fokusera om jag hela tiden skulle behöva flytta på mig.
Så sessionen blev väldigt kortvarig.

Nu är jag invirad i den varmaste filten och försöker redigera.
Ikväll blir det gymmet igen med syster och förhoppningsvis ska även mamma med.
Efter den här helgen har jag inte lyckats med att gå ner i vikt, trots mina hårda pass i förra
veckan. Jag ger inte upp, det är bara till att växla upp lite till.
Ikväll blir det i alla fall lite Zumba och globalyoga för dom andra.

Veckans I-landsproblem

Okey, nu är det riktigt knepigt i huvudet på en igen.
Vet faktiskt inte om jag blir något klokare. Jag har ju velat på detta med ny kamera.
Nu har jag sparat ihop pengar så jag kan köpa uppföljaren till 6D:n
Stora frågan är hur vidare jag tar vatten över huvudet.
Behöver jag verkligen alla dom funktionerna som finns?
Vridbarskärm är ju inget problem längre då båda kamerorna har Wifi.
Det som talar för uppföljaren av 6D:n  är att den kan fotografera i intervaller.
Vilket betyder (om jag tänker rätt) att jag ska inte behöva hålla på med fjärrkontroll vid
varje bild, när jag fotograferar självporträtt.
Vilket skulle göra allt både snyggare och mer praktiskt.

Då skulle jag inte behöva slänga runt fjärrkontrollen hit och dit, och efter varje bild vara livrädd
att jag inte ska hitta den igen. Jag skulle inte behöva fundera vid varje bild över vad jag ska
göra, hur jag ska hålla händerna, hur jag ska stå. För går det på intervaller kan bilden tas mitt
i en rörelse som jag annars inte skulle ha fått till.
Det är väl egentligen den funktionen jag gillar mest.

Nu är det inte bråttom att bestämma sig längre, erbjudandet jag såg igår är idag borta.
Så är det att sova på saker ibland. Får se idag när vi är inne och klämmer på kameran
om jag känner någon "ha-begär". Det kanske blir årets födelsedagspresent till mig själv.
Förra året köpte jag mig en ny studsare, så måste ju göra något liknande i år igen. höhö.
Gäller att passa på medans man inte sitter på skulder, hus och med barn att underhålla.
Tills jag har bestämt mig så funkar ju min trogna 7D, även om det känns som om den
sviker mig ibland men det kan ju i för sig vara mitt fel också.

Lite update

Förra lördagen efter koutsläppet, åkte jag för att fotografera min kära vän Bine.
Då var det evigheter sen sist jag fotograferade porträtt och så mycket på en och samma gång.
Jag var väldigt orolig eftersom ljuset var väldigt skarpt just den där dagen.
Vi försökte hålla oss i skuggan och med hennes ansikte ifrån solen, allt för att hon skulle slippa
kisa, och att jag inte skulle få hårda skuggor i hennes ansikte.
Vilket gick helt galant om ni frågar mig. Är väldigt nöjd.
Allra bäst var så klart att få träffa Bine. Vi hörs inte så ofta, men vi vet att vi har varandra.
Det senaste året har så klart varit mycket barnsnack oss emellan. En är ju lite nyfiken.
Hon är nog ändå den som har fått mig att känna mindre stressad över detta.
När det typ ploppar upp gravidmagar överallt på ens facebook/insta, ja då kommer hon med kloka
ord. Som man så klart redan vet, men som ändå är skönt att få höra från en vän som har ett barn
och väntar ett till.

Att skapa barn är i för sig min vardag, även om dom alla har fyra ben, svans och säger MU.

Fullt ös

Jag har varit så sugen på senaste tiden att fotografera porträtt med lite tema.
Typ fin outfit, fin miljö, fina accessoarer och rekvisita. Så svårt bara att få till det när man
knappt aldrig vet om man har tid.

Den här veckan håller vi på med att renovera upp foderblandaren här på gården.
Det svetsas fast ny botten och nya skruvar ska sättas dit.
Som tur är så slipper jag hjälpa till med det, eftersom det är proffsen som gör det.
Så i stället har vi pysslat med djurhälsa och förebyggande av sjukdomar, i den mån vi kan.
Idag ska vi flytta dräktiga kvigor från nya ladugården för att få plats med nya kvigor
att inseminera på. Sen rullar dagen på med dom vardagliga sysslorna som vanligt.

I eftermiddag åker Robin uppåt landet och jag blir ensam kvar med 3 argsinta hundar.
Känns lite tråkigt. Som tur är så är det dans ikväll, så den här dagen kommer troligtvis ändå springa
iväg för mig.