fredag 14 september 2018

Min lilla fredag so far


Vaknade idag alldeles för tidigt mot vad jag behövde.
Mimmo höll på och pep fram och tillbaka i sovrummet och tillslut fick jag släppa ut henne,
och så fick jag ta in henne och så började allt om igen efter en stund.
Antagligen ville hon följa med husse ut, det brukar ju vara den normala morgonrutinen.
Tillslut fick jag ge upp. Man ska ju egentligen inte ge med sig, men när hon hade varit tyst ett tag
så klev jag upp.
Tog tag i diskberget som inte hade försvunnit under natten och slängde in en tvätt i tvättmaskinen.
Det är en sån befrielse ibland att få bort all bråte man har i huset. Känns som man kan koppla av
bättre när allt är hyfsat rent (kan aldrig bli helt rent när man har 5 hundar i huset).

Så nu har jag suttit framför datorn en längre stund och fört över bilder och redigerat.
Det kändes som att jag behövde ta en paus nu. Efter detta inlägg är klart ska jag ta pappas
pickup och lämna tillbaka den där hemma, för att sen hämta Paxa efter den spontana
pyjamaspartyt hos mina föräldrar.
Tänkte att hon och jag skulle gå en promenad med Mimmo bort till Gråborg och hem.
Vilket är en jäkla bra bit att gå, så jag hoppas Mimmo orkar.

Annars den senaste tiden har detta hänt.


I lördags anordnade jag och ett gäng underbara tjejer en baby shower för Elin.
Elin hade ingen aning om detta. Jag sa redan i våras att vi skulle anordna en sådan i september åt
henne, och för en månad sen började vi planera lite mer intensivt.

Stora frågan var bara hur vi skulle lura ut henne utan att hon skulle tacka nej, och utan att
behöva avslöja våran "ondskefulla" plan. Så jag drog en liten vit lögn. Jag ljuger typ aldrig,
men luras det är jag duktig på när jag behöver. Så jag frågade henne om hon ville ta sin
gravidfotografering den 8:de september, och att jag kunde hämta upp henne och Peter för att
sen åka till Malin (där vi skulle ha baby showern). Malin hade sen en tidigare fotografering sagt
att hon ville vara med och hjälpa vid gravidfotograferingen. Så allt blev så himla naturligt
när jag väl skulle lura ihop denna historia.

Tillslut avslöjade jag planen för Peter (morgonen innan partyt). Vi kom fram till att dom själva
skulle åka till Malin. Så att jag kunde vara hos Malin redan när dom kom.
Elins mamma skrämde upp mig med att säga att Elin hade sett framemot fotograferingen,
och att hon hade varit lite ledsen när hon själv inte fick välja plats och dag.
Efter den inputen blev jag nästan hypernervös. Tänk om Elin med sina värsting-gravidhormoner
skulle bli rasande på mig/oss?
Så när hon och Peter vandrar upp mot huset (vi kunde se det genom dubbeldörrarnas glasrutor)
så blev ju spänningen olidlig. Sen kliver dom in och Så långt hade Elin nog inte fattat något.
Det tog nog 10 minuter för henne att förstå vad det hela gällde.

Överraskningen gick över förväntat och reaktionen blev vad vi hade hoppats.
Hon var helt enkelt mållös. Jag hade varit lite orolig att Peter skulle avslöja oss långt innan med sitt
"spjuvergrin" som han har tendens till att göra när något väldigt roligt är på gång,
men Elin hade i så fall inte märkt det som tur var.
Resten av dag blev toppen. Hur mycket mat och godsaker som helst och en massa prata mer
än lekar. Vilket funkade bra för oss allihop tror jag.

Fina/söta presenter fick hon också. Av mig fick hon en amningskudde som jag hade sytt ihop.
(Tror jag nämnde om ett hemligt projekt i något tidigare inlägg). Vilket jag hoppas hon kommer
att gilla och få mycket användning av. Dessutom fick hon en helt oplanerad present till.
Jag hade nämligen gått in på Cervera någon dag tidigare för att kolla efter en ordentlig temugg.
I stället hade jag som vanligt fastnat bland muminmuggarna. Där hittade jag en supersöt matservis
för barn (i plast så klart) med muminmotiv! Det kändes att det var kvalité och den hade såna
praktiska funktioner så jag kunde inte låta bli. Jag köpte även den till henne. Den kostade skjortan
eftersom jag inte hade budget till den egentligen, men det var ju mumin på den. Tänkte att den håller
genom många år och barn.
Så den fick följa med mig hem. Jag tror att hon blev glad för den. Inte för att hon kommer ha
användningen utav den den närmsta tiden, men tiden går ju fort. Om ett år kanske den används.

Det blev ett långt inlägg, men så blir det när man inte uppdaterar i tid.
Nu ska jag äntligen bege mig på promenad. Ha det bäst!

Inga kommentarer: