Min lillebrors student II

Lars Kagg måste ha varit en kanonskola. Både bal, och sen fint åk när dom tar studenten.
Helgesbo ligger efter, och speciellt nu när sista studenterna på Helgesbo gick ut i veckan.

Min lillebrors student I

fint värder hotas av mörka moln, och snart ösregnade det på våra studenter.

Innan regnet han Barometern ta några bilder, och intervjua Jesper. 

Lugnt

Idag har det vart relativt lugnt. Lite pyssel jobb på fm, och sen kvällsmjölkning.
Cupcakes bak hunnits med, och fika nu hos några vänner till familjen.
Letar fortfarande boende som en tok, allt blir så mkt jobbigare när man har en kräsen
boyfriend. Så är det, och inget man kan ändra.

Nu väntar sängen, redigt gutt. God natt med er^^

Sandlössen?

-endast ökad svärta, i photoshop-

- Patrik, känner du igen grisen? ^^

Jaha, då var äntligen plastplockandet klart nere på åkern. Två dagar tog det,
men nu är all vit plast insamlat i en enda stor hög. Känner mig lite trött, och
måste ner och duscha bort all sand jag har liggandes, och störandes i hårbottnen.
Har en förmåga när jag har sand i håret, att sitta och klia i hårbottnen tills det inte
finns ett enda sandkorn kvar. Det är en tvångstanke jag har.
Hälfen av folket tror väl att jag har löss. Inte skoj.

Så kvällens plan är följande:
1. Duscha
2. Baka peppakakor
3. Blogga
4. Läsa
5. Lata

Vilken typ av kille är du?

Här killar får ni lite att fundera på.
Vilken typ är du vid urinoaren........

1. Den lättretliga typen: Kalsonger halvt bakvända och sönderslitna; kunde antagligen inte hitta gylfen.
2. Den vindögda typen: Tittar in i nästa urinoar och kollar hur de andra killarna är utrustade.
3. Den timida typen: Kan inte pinka om någon annan ser på, spolar urinoaren och kommer tillbaka senare.
4. Den likgiltiga typen: Om alla urinoarer är upptagna så pinkar han i vasken.
5. Den smarta typen: Pinkar utan att hålla i, samtidigt som han knyter slipsen.
6. Den oroliga typen: Är inte säker på var han varit senast, gör en snabb koll.
7. Den tramsiga typen: Flyttar strålen upp, ner över urinoaren, försöker träffa de andra urinoarerna.
8. Den tankspridda typen: Öppnar västen, drar ut slipsen och pinkar i brallorna.
9. Den barnsliga typen: Pinkar direkt ner i botten av urinoaren, gillar att se när det bubblar.
10. Den tuffa typen: Slår pitten i urinoarens sida för att skaka av den.
11. Den tålmodiga typen: Står väldigt nära en lång stund och låter den droppa sig torr, läser under tiden.
12. Den effektiva typen: Väntar tills han behöver skita, och gör då båda sakerna samtidigt.
13. Den berusade typen: Håller vänstra tummen med höger hand och pissar på sig.
14. Den missnöjda typen: Står en stund, ger sedan upp och går sin väg.
15. Den egenkära typen: Håller en fem centimeters pitt som om det vore ett basebollslagträ.
16. Den desperata typen: Väntar i en lång kö under tandagnisslan, men pinkar slutligen i byxorna.
17. Smygartypen: Fiser tyst medan han pinkar och ser mycket oskyldig ut.

Vem vinner och vem försvinner?

Stökspöket VS Datatrollet

- Vilket alternativ föredrar ni?

Tittut

Ser en sötnos titta nyfiket från sitt bås.

Så här såg hon ut från en annan vinkel. Roliga kor vi har.

So not cool

Provade lite med the new stuff..
Lite roligt att mitt hår visste vad det dolde för bokstäver på tröjan.
Tydligen tyckte håret inte om sin inpackning igår, på 40 min.
Mitt hår tycker att jag är ond. (Det står Bonde på tröjan egentligen)

Har lite ont i huvudet, eller nej, det är inte rätt ord för att.... Huvudet
känns obehagligt konstigt. Typ som att den vill trilla av när som helst.
I morse innan jag steg upp, var jag rädd att om jag skulle resa mig
upp, så skulle jag hitta mitt huvud kvar på kudden. Nu har det dock
blivit lite bättre, men jag svettas för det minsta lilla.
- Vilket är högst ovanligt, när det gäller mig.
(Intresseklubben antecknar)

Har jobbat hela helgen med E, och det har gått suveränt.
Inga direkt problem alls faktiskt. Två kalvningar dock, men
inga tekniska problem. Förutom fodervagnen som hade trasslat
in sig i en kedja. Det var dock en lätt sak, så det fixade jag utan problem.
Så idag är jag ledig. Skulle egentligen simma hade jag tänkt,
men som sa innan... Huvudet hindrar mig.
Få bli en långpromenad med Paxa senare idag.

Drömmen

Tycker det var en redig skrattretande syn.

Så var man inne igen från ladugård och jobb.
Väntar på att det ska bli lite värme i pannan, så att man kan duscha
av sig lite. Tänkte lägga mig i sängen så länge och slöläsa några
tidningar, som jag har kommit efter med.

Hade någon sjuk dröm i natt. Kommer inte ihåg allt i detalj,
mer än att den var obehagligt verklig. Även om den var långt
i från realistisk.......

Drömmen
*Jag och några andra människor hade lyckats komma till en ö.
Där träffar jag en man. Han bjuder mig in på en drink i hans
bibliotek. Medans jag sitter där och smuttar går han runt och
pratar om något. (Tro det handlade om känslor osv.)
I alla fall, jag upptäcker helt plötsligt att någon skugga flyger runt
i rummet. Mannen ser min chockade ansiktsuttryck och säger.
" Bryr dig inte om det där, det är bara jag".
(Vet inte hur jag kom fram till det, och varför, men jag kopplade
att det var hans vålnad eller något som flög runt oss) Helt plötsligt
stannar "vålnaden" till bredvid mig, och jag ser hur den får en synlig
hand som sträcker efter min. När våra händer stöts emot, går det någon
konstig känsla igenom kroppen (den känslan kändes så verklig). Det
kändes typ som en stöt fast chockande behaglig, och alldeles alldeles
underbar.


Drömmen tar ny värvning, helt plötsligt springer folk i skräck runt den
lilla, väldigt lilla ön. Jag springer också, mitt första mål är till båten.
När jag kommer till den plats vi hade ankrat, var båten borta.
Alla blir meddelade att vår sista utväg var en båt som låg på en annan
öliknande plats, mitt emot den ön vi var på. Folk stod lugnt i kö
för att ta sig över till andra sidan. På vägen ser jag en kille som hade någon
ABC syndrom. Autism eller något. Han snubblar över ett rep som
han försöker ta sig över i brådskan. Hela tiden pratade han positiva saker
och verkade hur glad som helst. Han som tog hand om den har grabben
försvann, och kvar blev grabben. Jag frågar honom om han behövde hjälp.
Vilket han tacksamt tog emot.


Tillsammans arm i arm följer vi kön.
Jag upptäcker helt plötsligt hur varm han var mot min sida.
Kommenterade detta, och han skrattade bara och log åt mig.
När vi kommer fram till den avsats upptäcker jag att vi måste klättra
som apor, eller som sengångare, upp och ner. Grabben tar tag i dessa pinnar
och försöker häva sig upp. Det gick bra, men sen tvekar han och hoppar ner.
"Det går inte" sa han och skakade på huvudet. Pappa dyker helt plötsligt
upp ur ingenstans. "Jag ska försöka ta dig på ryggen". Jag får panik.
Så typiskt pappa, dubbel vikt kommer sluta med att dom båda ramlar ner
för stupet. Samtidigt ville jag inte lämna pojken ensam till sin undergång
bara för han inte kan och hans handikapp. Vad är rätt, rädda sitt liv eller offra sig
för en annan? Samtidigt stod en massa folk bakom oss och väntade på sin tur.
Just när pappa försöker lyfta upp honom på sin rygg orkade jag inte
med mer..... Så jag vaknade.


Det är så hemskt med såna beslut, och just nu undrar jag vad som hade
varit rätt att göra, om det nu hade vart i verkligheten. Jag var livrädd,
denna underbart härliga pojke skulle inte klara klättringen till andra sidan.
Jag ville så gärna hjälpa honom, stanna kvar och kämpa med honom.
Samtidigt skrek överlevnadsinstinkten inom mig att skita i han.

- Vad skulle ni ha gjort?

Jag ville avsluta drömmen, så jag fantiserade vidare på den i vaket
tillstånd.* Folk började resonera runt omkring. Det var 50/50. Antingen
tog dom höga vågorna en till havs, eller så tog dom en på "land".
Grabben bestämde sig för att stanna, och ta skydd på högsta höjden,
där det också fanns en grotta. Flera följde med honom. Själv vet jag inte
vart jag hamnade.

Som om jag inte viste innan den här drömmen... Jag har beslutångest!
Ett stort problem i mitt verkliga liv, likaså i min dröm verkar det som.
- Hoppas ni fattade något av drömmen. Själv ser jag den så tydlig i mitt
minne. Det värsta var att allt kändes så verkligt

Mysko

Det är något mysko på min blogg just nu när man kommenterar.
Men jag antar att det har sina logiska förklaringar.
Jag svarar för det mesta på mina kommentarer, om det inte är
så att det strular, och försvinner av konstiga anledningar vill säga.

Nä sängen väntar. Ska upp tidigt i morgon, som jag i för sig har
varit oavsätt om jag behöver eller ej, dom senaste veckorna.

Orsaker
Äckel flugor som spelar vid ens öron, eller på grund av solen som
lyser stark på mitt ansikte.
- Det är bevisat...... Jag sover bättre brevid Robin.