Den här veckan har jag varit så trött och inte alls så rolig. Känns skönt att det har varit rätt så lugnt ändå på jobbet. Mitt huvud går på högvarv hela tiden. Är jag vaken tänker jag för mycket. Drömmer jag så drömmer jag för mycket. Ibland tänker/Drömmer jag så mycket att jag inte ens vet om jag har varit vaken hela tiden eller om jag faktiskt har fått sova lite. Jag tror att jag har svårt att fatta att min/vår största dröm faktiskt är på gång att hända. Att vi efter flera år med att kämpa och leta är på väg att vända ett nytt kapitel.

Sen har jag min årliga "vårsjuka". Då jag blir väldigt trött, hängig, yrslig och ibland även förlorar synen ( det svartnar för mig). Så man kan säga att det är väldigt mycket nu. Men att säga så låter konstigt. För i mångas öron låter det som att jag har det så hela tiden. Vilket jag kanske har, men vissa saker har man lärt sig att hantera... hyfsat.

Och där.... som ett brev på posten, så fick jag näsblod.