fredag 25 januari 2019

Min alldeles egna spökupplevelse

Igår kväll klockan 21 satt Robin och jag i soffan och kollade på
Det okända. Paxa var vid våra fötter, Snobben instängd på kontoret då han hade
Varit otrevlig mot Dalton. Becca låg i soffan bredvid oss och Dalton och Mimmo var
Ute i trädgården i hägnet. I alla fall sitter vi där i lugna ro och tittar på Tv.

Helt plötsligt hör vi båda hur en julgranskula i granen bakom oss får en hård smäll.
Vi är vana vid det ljudet för att Mimmo har haft ett litet intresse för dom innan i jul.
Rent instinktivt vänder jag mig i soffan och säger på skarpen, "Mimmo" låt bli
Kulorna. Men mitt i meningen ser jag också att det finns ingen hund där.
Jag börjar söka runt i rummet efter en hund men alla är just vid oss eller utestängda
Från vardagsrummet. När jag sen kollar i granen var det bara en kula som svingade
häftigt i granen. Dom andra var i normal gungning. Denna ensamma kula var dessutom närmst mot väggen och mitt i granen. Alltså fanns det ingen som helst
chans att en hund skulle ha kommit åt den i fall det hade varit dom.
Framför allt inte utan att få hela granen att gunga.

Robin är en stor tvivlare och skämtade att det var jag som hade smällt till den med min arm. "Ja, för jag har en 2 meter lång arm och kan svinga den 180 grader när
Soffans ryggstöd,är ivägen åt alla håll".
Jag tror det var våran hustomte (har nämligen sett en del konstiga saker den sista
Tiden som jag inte kan förklara på något annat sätt, än just en tomte).

Idag när jag kom hem efter jobbet ser jag att samma julgranskula ligger på golvet.
Det gjorde den absolut inte igår när vi gick och la oss.
Kanske håller vår hustomte med mig. Det kanske är dags att slänga ut granen.
Synd bara att gubben min inte tycker det.

Jag är glad i alla fall att Robin var hemma igår när det hände. Annars hade jag
nog rusat hela vägen hem till gården. Det roligaste var också att den valde just att tajma det med Det Okända. Jag är förvånad över hur lugn jag ändå var när det hände.
Nästan så att jag tyckte det var kul, och det gör jag faktiskt när jag tänker efter.
Robin kunde i alla fall inte komma på någon vettig förklaring hur mycket han än försökte.

Har ni varit med om något som inte går att förklara någon gång?

Inga kommentarer: