Ja... härkel

Ja den här starten som jag snackade om i förra inlägget, kom jag lite
bort ifrån ett tag. Har vart väldigt ovanligt trött och uttråkad, för att kunna
uppdatera så bra på båda mina bloggar. Vissa dagar har jag inte ens startat
upp datorn. Få se om det blir lite ändring i helgen, men jag lovar inget.

Just dom senaste veckorna efter skörden har det vart lugnt. Ändå har jag vart
dundertrött. Har ingen aning om varför. Förra helgen hem hemma hos Robins
morföräldrar sov jag 13 timmar non-stop. Fattar inte varför jag är så slut nu
förtiden. Jag är liksom allmänt seg. Oftast blir jag så en hel vecka efter att jag
har joggat en runda på 30-45 minuter. Fattar nada. Trots att det är ljust ute
länge, så går jag nästan och lägger mig tidigare än jag gör på vintrarna.
- Något är allvarligt fel på mig tro jag.

Trodde att jag skulle efter cypernresan vara relativt utvilad. Nä, det var jag ju inte.
Mamma frågat om jag ska ha semester i sommar. Jag har sagt någon dag då
och då, kanske. Sen fick jag veta igår att det inte blir något plugg i höst.
För få sökande. Vilket kändes väldigt surt för mig. Jag som har sett fram emot det.
Så får hoppas på nästa år, så egentligen skulle jag kunna unna mig någon vecka
semester... men inte ens det orkar jag.

Vet inte om det är någon sjukdom/virus, eller depperiod jag går igenom just nu.
Däremot har jag vistat ute mkt mer, och rört på mig mer än vanligt.
Har väl saknat inspiration till att sitta vid datorn. Grundat över varför jag inte
har ett brinnande intresse för något. Fotografera räknas inte. Vilket har fått
mig lite surmulen, då Robin har två. Jag älskar att dansa, tycker egentligen om
skytte också. Men jag saknar självförtroendet. Tracka mig hela tiden.
Jag är ett vrak