Det här med coronan blir bara värre och värre. Som tur har vi inte insjuknat ännu, vad vi vet, och helt ärligt är jag rätt orolig ifall det skulle hända tillslut. Om jag skulle bli sjuk skulle det inte bara innebära att jag bli det utan kanske flera andra i teamet på jobbet.
Med det yrke jag har finns det inget värre än när man är en man kort, ännu värre om det skulle vara flera. Några dagar går an, men i ca 2 veckor som det kan ta med coronan. Absolut inte.
Nu var det inte det jag skulle tala om, utan det är en annan sak som jag tycker är väldigt jobbigt med coronan. Det faktum att jag sen många år har känt att jag har lite problem med talet, ord och det faktum att när jag blir lite uppspelt att jag kan få en lätt stamning där jag kan hänga på vissa ord, till och med hoppa över vissa ord i farten. Det är så sjukt jobbigt. När jag började bugga kände jag att jag började bli lite bättre på att tala, och ju mer jag var ute och träffade nytt folk desto lättare blev det att föra förståeliga meningar. Med familjen och kollegorna funkar det bra, men det är just när jag träffar folk som jag inte dagligen pratar med. Det är då jag tappar det. Så i och med att jag knappt träffar några utanför hemmet och gården så har det blivit lite värre igen. Ännu värre blir det när jag är trött.
Sen är det ännu en sak som jag är så sjukt irriterad över. Det är att jag har så lätt att missförstå saker just nu. Det känns som jag har blivit fördummad vilket göra att jag blir rädd för att andra ska uppfatta mig som korkad. Helt frisk är man väl inte, men jag vill verkligen inte upplevas som korkad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar