Tuffare och tuffare

Ja, man tror ju ibland att nu vänder det.
Så fel man kan ha. Den här veckan känns nästan som en terror som aldrig vill ta slut. Måndagen var hemsk, otroligt hemsk.
Tisdagen blev en efterdyning av måndagen.
Onsdagen vart väl ändå bättre men också minst lika sorglig som tisdagen.
Jag fick träffa Elin med sin lilla "Becca" men också säga hejdå till Alva som hade valt att sluta på förtid.

Hur väl förberedd man än tror att man är, så tycks det alltid blir mer verkligt när det verkligen händer. Det är som om att infon innan inte riktigt vill nå hjärnhalvorna.
Jag försöker ändå vara positiv, men det börjar faktiskt ta lite på en. Det känns lite som att man inte längre vill tillåta sig vara glad, för man vet att det bara varar några sekunder.

Försöker hålla tankarna på huset och framtiden, men framtiden känns också så osäker. Det är så många frågor just nu som man inte har kontroll över.

Mest orolig är jag över gården och familjens hälsa. Jag är väldigt säker på vi alla hade mått bättre av att bara bomma igen allt. Samtidigt är vi ett gäng envisa hjärtan som ändå älskar det vi gör. Så det skulle krävas väldigt mycket för oss att ge upp.

Jag kämpar verkligen med att inte deppa ihop.
Är så glad att jag har mina vänner som stöd när familjen inte räcker. Vill så väldigt mycket
tacka Sanna för sina uppmuntrande ord, och jag vill jättegärna ta en fika snart.
Vill tacka Pontus som också erbjuder stöd och hurra rop och tar mig ut på promenader.
Hoppas vi syns i eftermiddag.
Även tacka Fia och Malin L som tycks förstå mig på ett sätt jag knappt själv gör.
Sen har vi också Mange, mannen som alltid på något märkligt sätt får mig att skratta.

Och så sist men inte minst vill jag tacka min hårda men rättvisa sambo. Som ändå alltid förstår när jag verkligen behöver bli lite ompysslad och få extra kärlek.

Så klart vill jag tacka dom som på instgram hejar på en. Alla ni håller en ändå flytande.
Jag har så mycket kärlek runt omkring mig.

Jag ska försöka att aldrig glömma bort vilka jag har på min sida. Även om jag ibland önskade jag visste vart jag har vissa personer.