söndag 6 december 2015
Trist dag
Vad grått det är idag. Inget roligt och inspirerande alls.
Har sovit mest, kollat på film. Lekt lite i photoshop. Strax ska jag iväg för att ge kalvarna
kvällsmjölken. Pappa och mamma kämpade hela dagen igår, så tänkte att det minsta jag kan
göra är att hjälpa dom med det. Har ju inget vettigare för mig direkt.
Hoppas min kära sambo kommer hem någon gång så man bara kan borra ner ansiktet
i hans hals.Saknat honom. Har ju inte hunnit umgås så mycket dom senaste två veckorna.
Hoppas vi ska få tid till detta nästa helg.
Att kunna vara ensam är att vara stark. Vilket jag har insett det här året att jag är.
Inte så fysiskt stark som jag gärna hade varit. Utan psykiskt stark. Vilket jag inte tidigare
kanske har förstått. Det är en insikt som har kommit successivt.
Jag tar inte alla problem med ro, men senaste tiden har jag upptäckt att jag stressa upp mig
mindre när det väl händer. Detta har kommit rätt plötsligt tycker jag.
Jag liksom hajar till varje gång efteråt ett problem har uppstått. Känner liksom inte igen mig.
Det är så klart till det positiva.
Dessutom har jag inga problem att göra något utan att behöva dra med mig ett helt gäng .
Jag är uppenbarligen väldigt lättroad.
Jag har börjat uppskatta saker och människor omkring mig mycket mer.
Det enda jag inte uppskattar är att jeansen är väldigt trånga. Jag har ju bara gått upp ett kilo!
Den där jäkla volleybollen har gett mig fetare lår och rumpa. Jag lovar!
Måste köpa nya jeans. Nog för att jag älskar mina klänningar, men jeans är ett måste
Nä iväg och jobba lite, Kram på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar