Man lär sig av sina misstag

Idag mår jag hyfsat. Är jäkligt trött efter en natt bara sovandes
på högersida. Jag som behöver vända och vrida på mig en massa
för att kunna somna sött. Plus att min arm har vart konstig
efter stelkrampssprutan som jag fick igår också. (Som inte
bedövningssprutan var nog). Huvudet känns lite bedövat fortfarande
runt området. Hoppas bara att jag snart kan börja göra roliga
miner igen. Just nu är varje minsta hastig rörelse i mitt ansikte
en pina. Hoppas jag bara kan röra ögonbrynen efter att
svulnaden har lagt sig. Annars får jag "rehabba" det.

Mamma och jag ska strax till Apoteket för att se om dom har
något som kan skydda ärret när jag jobbar. Vill inte få in en massa
skit i att. Det är liksom onödigt.

Det är otäckt att tänka på hur sårbar man är. Hur fort saker
och ting kan förändras på några sekunder. Tyvärr är det inget
man kan förutse helt, mer än att man får tänka ett steg förre.
Jag hade ändå blivit sparkad en gång innan av den här kvigan.
Det var precis innan jag satte mig ner för att mjölka henne, och då fick
jag en hård smäll på benet.
Även om jag tänkte att jag kan får en smäll igen om jag sitter kvar här.
Så var jag så jävla dum och lyssnade inte på min inre röst.
Som tur fick jag en chans till, och förhoppningsvis så lyssnar jag
på mitt "samvete" nästa gång.

"Man lär sig av sina misstag"