tisdag 5 april 2011

Dag 5- När jag var redigt dum

Det som jag tyckte var klokt just då, känns väldigt dumt gjort nu efteråt.
Klart jag har gjort mycket dumt i mitt liv. Det här tar ändå priset.
Hade Robin inte sagt till mig att inte käfta emot, hade det nog slutat på
sjukan för min del.

Det var på Robins ena kompis fest. allt var roligt till helvetet bröt ut.
Det blev konflikter mellan två stycken (kompisar till Robin). Alla blev
i stortsätt gnälliga och tjuriga. I detta drama, ser jag helt plötsligt en annan
kille, som inte ens var inblandad i fajten... Ha ett basebollrack i metall,
gömd bakom ryggen. Precis som om han hoppades på att det skulle bli
våldsamt. Jag blev så klart förbannad,
-Vem fan ta med sig ett järnrack på en fest!?
Jag sa till grabben att basebollaplan låg inte här. Han vände sig om och
tittade med en mördarblick på mig. Som tur är jag van vid såna blickar,
så jag dog ju inte.

Kom inte ihåg vad han sa till mig, men jag va precis på väg att kasta iväg
en kommentar till, när Robin tryckte sin hand emot min mun.
- "Tyst", sa han. Du gör det bara värre och utsätter dig själv för fara.
Just då var jag så irriterad och kunde helt enkelt inte tänka klart.
Förstod inte varför Robin inte sa till honom att lägga undan racket.
Det riktigt kliade i mina fingrar. Är jag tillräckligt snabb kan jag rusa fram,
ryckalåss racket ur hans gräpp, sen kuta allt vad jag kan ut i skogen för
att gömma mig. Sen kom jag på mig själv att springa aldrig har vart min grej.

Som tur ebbade konflikten ut och allt blev väl hyfsat lugnt igen.
Men just där i stridens hetta ville jag bara förhindra en olycka. en olycka som
egentligen kunnat drabba mig. Något som jag just då inte heller hade brytt
mig om. Jag är glad att min kloka fästman stoppade mig och mina vassa
kommentarer. Även om jag var väldigt tjurig på honom just då.

Inga kommentarer: